Hejsan på er!

 

I förra inlägget var jag supertaggad på att sticka ut och springa och köra stenhårt. Nu är jag tillbaks och måste erkänna att det gick inte så bra som jag hoppats. Kroppen pallade inte idag. Jag borde inte ha hoppats på att jag kunde köra ett sånt pass när jag sovit dåligt i två dagar och när jag kände redan innan att kroppen var trött. Men ibland är man lite för optimistisk.

 

Jag körde i alla fall 4 x 200m men två stryrkevarv mellan loppen. Men när jag kört 4 kändes det inte bra och jag var tvungen att promenera hem. Jag tycker alltid det är tråkigt när jag inte lyckats genomföra ett pass som jag tänkt, det får mig att känna mig dålig. Men jag vet att min dagsform spelar väldigt stor roll på hur mycket jag orkar och idag var dagsformen inte bra så då kan jag inte räkna med något superpass heller. Nu ska jag hoppa in i duschen och lägga mig och vila lite. I eftermiddag hoppas jag på att jag kan ta en lugn promenad istället.

 

In the last post I was super psyched to get out and run hard. Now I'm back and have to admit it did not not go as planed. The body could not perform today. I should not have hoped that I could run good when I have slept badly for two days and when I before the workout felt that the body was tired. But sometimes I am a little too optimistic.

However, I ran  4 x 200m with some strength between two of the races. But when I ran the fouth 200m I felt really bad and I had to walk home. I always find it sad when I do not managed to carry on through a workout as I have hoped, it makes me feel bad. But I know that my physical and emotional state of the day plays a very large role in how much I can do, and today it was not good, so I can not really expect an amazing workout. Now I will jump into the shower and lie down to rest a little. In the afternoon, I hope that I can take a easy walk instead.